26 okt Andningsövningar, avspänning och yoga hjälper vid ”kultursjukdomar”

I morse fastnade mina ögon på en artikel i ”Pralin” (Falukurirens lördagsbilaga).

I artikeln förklarar faluläkaren Johannes Lindh (specialist i både reumatologi, allergologi och invärtesmedicin) hur han har kommit fram till att tre centrala komponenter är gemensamma när man ska förklara uppkomsten av fibromyalgi, elkänslighet, kronisk trötthet, kemisk känslighet, utmattningssyndrom och andra s k kultursjukdomar:

• ŸAndning
• ŸStresshormoner
• ŸMuskelspänningar

Andningen är superviktig!

Det här fick jag veta i Pralin-artikeln:

När Johannes Lindh mätte syre- och koldioxidhalten i blodet på 60 patienter fann han att nästan hälften av dem hyperventilerade. Om detta säger han:

– Denna överandning är så diskret att den inte märks på ytan. Ändå får den svåra följder. En är den s k Bohr-effekten, som innebär att syret binds fastare till blodet/hemoglobinet, som paradoxalt nog gör att organ som hjärna, hjärta, magtarmkanal och muskler får för lite syre. Därmed störs cellernas ämnesomsättning, vilket till viss del förklarar muskelsmärtor, koncentrationssvårigheter och tarmrubbningar hos patienter med medicinskt svårförklarliga symtom.

Min reflektion: när vi tränar yoga lär vi oss att andas på rätt sätt, långsamt och djupt. Vi blir mer medvetna om skillnaden mellan snabb, grund andning och långsam, djup andning. På så vis kan vi förebygga hyperventilering. Med yogaandning syrsätter vi våra organ och muskler optimalt. Läs mer om andning här! 

Stresshormoner

Adrenalin och kortisol (ombildas till kortison i levern) är två olika typer av stresshormoner, som hos en frisk människa utsöndras i akuta stressituationer, för att göra oss beredda på kamp eller flykt. Våra sinnen skärps, hjärtat slår snabbare, blodtrycket stiger och andningen blir snabbare. Normalt ska allt återgå till det normala när faran är över. Men i dagens samhälle bortprioriterar många att varva ner efter en period av akut stress. Om vi under en längre tid struntar i att vila och återhämta oss, blir det uppskruvade tillståndet konstant och då kan vi bli sjuka. Adrenalinhalten i blodet ökar, vilket leder till minnes- och koncentrationssvårigheter, trötthet, irritabilitet, smärta och hjärtklappning.

Min reflektion: någon form av djupavslappning, som t ex yoga nidra (yogisk sömn) en halvtimme varje dag efter jobbet, skulle ge oss daglig återhämtning och hindra att negativa följder av stress uppkommer.

Muskelspänningar

Jag läser vidare i Pralin:

Spänningar i musklerna är enligt Johannes Lindh den tredje orsaken bakom kultursjukdomarna:

– När vi inte ger oss tid till avslappning och avspänning spänns musklerna i nacke och axlar. Dessa spänningar kan sedan spridas till fler muskler i kroppen. Om de sätter sig i andningsmusklerna, bröstkorgen och ryggen kan de ge upphov till en känsla av andnöd, tryck över bröstet, bröstsmärtor och, i värsta fall, panikångest. Man ser då ofta hur viloandningen flyttas upp från diafragma till bröstkorgen.

Min reflektion: i yoga övar vi på att använda en viloandning där diafragman är aktiv, så att magen går ut när vi andas in och in när vi andas ut. Vi övar på att slappna av i nacke och axlar, både i yogaställningar och under avslappningen.

Här är de tre former av terapi som Johannes Lindh använder för sina patienter:

1. Få dem att inse sin begränsning, sänka ambitionsnivån, lära sig säga nej och lyssna till kroppens varningssignaler.
2. Aktiv terapi som mindfulness, meditation, mental avslappning.
3. Andningsgymnastik, i vilken man fokuserar på att flytta ner viloandningen från bröstkorgen till diafragman.

Min reflektion: terapiform nr 2 och 3 ingår i som en självklar del i yogan. Även nr 1 ingår på så vis att vi i yogan övar på att lyssna till kroppens signaler.

—

Källa: Hans Nordén, SVB-kärring. Faluläkare: En öppnare attityd skulle hjälpa gruppen. Artikel i Pralin (Falukurirens lördagsbilaga), lördag 26 oktober 2013.